Ny kärnkraft

Världens befolkning kommer att dubbleras under de närmaste 50 till 100 åren och med all sannolikhet behövs minst dubbelt så stor energiproduktion redan år 2050. Den troliga utvecklingen illustreras i prognoser från World Energy Council (WEC).
Är det möjligt att vindkraft, vattenkraft och träbränsle (bioenergi) och liknande energislag som inte anses öka koldioxidhalten i atmosfären, kommer att räcka till för att klara av världens ökande energibehov?

Eller kan kärnkraften få en ökande roll för världens energiförsörjning under de närmaste 50 åren och därefter? Kärnkraften har en hög mognadsgrad men samtidigt också en mycket stor teknisk utvecklingspotential, energiråvaran uran är långsiktigt uthållig och de långsiktiga lösningarna förefaller vara ekonomiskt konkurrenskraftiga.

Kärnkraftens utvecklingsmöjligheter

HTGR (High Temperature Gas cooled Reactor) ansågs under 70- och 80-talen vara ett av de mest lovande innovativa reaktorkoncepten. Reaktorn är grafitmodererad och heliumkyld, vilket gör den kemiskt inert och reaktorfysikaliskt stabil.
Förutom goda säkerhetsegenskaper, som eliminerar behovet av vissa dyra säkerhetssystem, har HTGR-konceptet andra stora fördelar. Den viktigaste är den höga kylmedelstemperaturen - upp till 950 grader. Elproduktion kan då ske med gasturbiner i direktcykel, som förenklar konstruktionen och höjer verkningsgraden.
Men därutöver blir reaktorn av intresse i industriella högtemperaturprocesser, såsom vätgasframställning genom spjälkning av ånga och naturgas. Förgasning och förvätskning av kol är ett annat exempel. Även tillämpningar i stålframställning nämns.

HTGR - den gaskylda högtemperaturreaktorn