Använt kärnbränsle är farligt eftersom det är starkt radioaktivt. Bränslet mellanlagras i vattenfyllda bassänger i cirka 30 år innan det kapslas in i koppar och gjutjärn för att deponeras i ett djupförvar långt ner i den svenska berggrunden. Kapsellaboratoriet i Oskarshamn färdigställdes 1998 och är centrum för teknikutvecklingen.   Kärnkraftindustrin fick redan på 1970-talet i lag ansvar för att ta hand om allt radioaktivt avfall från sina anläggningar på ett säkert sätt. Ägarna till kärnkraftverken bildade därför tillsammans Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB. Några år senare instiftades också en fond som finansieras via en speciell avgift på varje kilowattimme på elräkningen. Medlen har fortlöpande satts in på särskilda konton hos Riksgälden och förvaltas av Statens Kärnkraftinspektion (SKI).    I dag har vi i Sverige ett system där allt radioaktivt avfall, även driftavfall från sjukvård, industri och forskning, tas om hand för lång tid framåt. Det består av: Transportsystem (bl a fartyget M/S Sigyn) Mellanlager för använt kärnbränsle (CLAB). Slutförvar för kortlivat avfall (SFR) Berglaboratoriet på Äspö Kapsellaboratoriet i Oskarshamn    Det som återstår att bygga är en inkapslingsanläggning. Och för att hela urancykeln ska slutas, saknas ett slutligt förvar för det använda kärnbränslet. Det är detta som vi nu koncentrerar forsknings- och utvecklingsinsatserna mot.   Vad händer i Kapsellaboratoriet? Innan det använda kärnbränslet intar sin plats i djupförvaret, långt ner i det svenska berget, ska det kapslas in i koppar och gjutjärn. I laboratoriet arbetar vi främst med att utveckla kapslingstekniken och förbereda säkerhet och kvalitet i den framtida inkapslingsanläggningen.    Kärnbränsle består av cylindriska kutsar av urandioxid i keramisk form. Kutsarna innesluts i bränslestavar som samlas i knippen – bränsleelement. Efter användning och lagring ska bränsleelementen kapslas in i behållare för att sedan bäddas in i lera i deponeringshål i den svenska berggrunden.    Det viktigaste kravet på kapseln är att den ska förbli tät i den miljö som kommer att råda i djupförvaret. Den ska inte korrodera sönder i det grundvatten som finns i berget eller pressas sönder av de mekaniska påfrestningar som den utsätts för i djupförvaret.    Kapseln består därför av ett yttre hölje av koppar, som skyddar mot korrosion. Inuti kopparhöljet finns en insats av gjutjärn som ger hållfasthet. SKB:s verksamhet sker under myndigheternas tillsyn och kontroll. Det innebär att Statens kärnkraftinspektion (SKI), Statens strålskyddsinstitut (SSI) och Statens råd för kärnavfallsfrågor (KASAM) fortlöpande granskar drift och anläggningar.

Tillbaka