Kärnkraftindustrin fick redan på 1970-talet i lag ansvar för att ta hand om allt radioaktivt avfall från sina anläggningar på ett säkert sätt. Ägarna till kärnkraftverken bildade därför tillsammans Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB. Några år senare instiftades också en fond som finansieras via en speciell avgift på varje kilowattimme på elräkningen. Medlen har fortlöpande satts in på särskilda konton hos Riksgälden och förvaltas av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM).
I dag har vi i Sverige ett system där allt radioaktivt avfall, även driftavfall från sjukvård, industri och forskning, tas om hand för lång tid framåt. Det består av:
- Transportsystem (bl a fartyget M/S Sigyn)
- Mellanlager för använt kärnbränsle (CLAB).
- Slutförvar för kortlivat avfall (SFR)
- Berglaboratoriet på Äspö
- Kapsellaboratoriet i Oskarshamn
Vad finns i SFR?
Det radioaktiva driftavfallet är låg- och medelaktivt och utgörs till exempel av skyddskläder, verktyg, instrument och utbytta delar som inte bara kommer från Sveriges kärnkraftanläggningar utan även från sjukvård, industri och forskning. Sammanlagt finns det tillstånd för användning och hantering av cirka 7 000 utrustningar med röntgenrör och radioaktiva ämnen vid sjukhus, institutioner, laboratorier och företag inom industrin.
Slutförvaret är byggt i urberget mer än 50 meter under havet som på platsen är 5 meter djupt. Platsen är lämplig bland annat tack vare sitt stillastående grundvatten.
SFR har certifierats enligt ISO 9001 (kvalitet) och ISO 14001 (miljö) och godkänts för registrering enligt EUs förordning om miljöstyrning och revision, EMAS (Eco Management and Audit Scheme).
