Strålning
Kärnkraft
Miljö och Hälsa
Publicerat
Opinion
Uran
Internationellt
Bildarkiv
                                                      

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Extern E

Elektricitet och elanvändning har haft avgörande betydelse för den ekonomiska utvecklingen i världen. Elektriciteten har också haft stor positiv betydelse för människors livskvalitet. Detta är inte något som människor i västvärlden har i tankarna dagligen. Tillgången på el betraktas som självklar, men så är inte fallet i
U-världen. Ännu idag saknar nära hälften av jordens befolkning elektricitet.
Men elproduktion har också negativa effekter, t ex utsläpp av luftföroreningar från fossileldade kraftverk, olyckor med gasledningar och oljeplattformar och kanske inte minst en svår olycka i ett kärnkraftverk.

Risker och externa kostnader vid elproduktion
Hälsorisker vid elproduktion


I ett antal utländska studier har olika energislags skadeverkningar beräknats som externa kostnader, som normalt uttrycks i öre/kWh. Några av dessa studier omfattar också användningen av biobränsle i små och medelstora anläggningar. I Sverige har Naturvårdsverket låtit genomföra en studie av risken för cancer vid förbränning av ved i villapannor.

De på detta sätt erhållna uppskattningarna av verkningarna på hälsa och miljö från användning av biobränsle och svensk kärnkraft antyder att biobränsle tycks kunna förorsaka mer än 30 gånger större skada på den mänskliga hälsan per producerad energimängd än vad kärnkraften gör.
Osäkerheten är stor i uppskattningarna av biobränslets skadeverkningar varför nya och mera djupgående studier bör genomföras innan användningen av biobränsle i Sverige tillåts öka.

Skador av bioenergi


Den av regeringen beslutade omställningen av Sveriges energisystem innebär framförallt att kärnkraften avvecklas och ersätts med andra energislag och besparingar. Skälet för omställningen är att systemet skall bli mera “ekologiskt uthålligt”, dvs långsiktigt mera gynnsamt för hälsa och miljö.

Det måste betraktas som en brist att en så genomgripande systemförändring inte blivit föremål för en miljökonsekvensanalys, dvs en kvantitativ jämförelse mellan det nuvarande och det beslutade energisystemet från hälso- och miljösynpunkt.

Alla sådana jämförelse är behäftade med betydande osäkerhet. Men om man håller detta för ögonen utgör de ändå ett betydligt bättre beslutsunderlag än mer eller mindre intuitiva överväganden.

Hälso- och miljöeffekter

Jämförande riskbedömningar för olika energislag, och olika sätt att väga in dem i de politiska besluten, får allt större utrymme i den tekniska litteraturen (se t ex Nytt inom Kärnkraften nr 3).
I en nyutkommen rapport från Europarådets Kommitté för vetenskap och teknik sammanfattas den senaste forskningen om betydelsen av stoftutsläpp för folkhälsan.

Resultaten har föranlett ett förslag till direktiv från EU-Kommissionen om kraftfulla åtgärder för att minska utsläppen av fina partiklar, vars skadeverkningar i form av sjukdom och död uppskattas kosta Unionen mellan 5 och 50 miljarder ECU per år.

Fossil- och biobränslen; fint stoft ger hälsoproblem

En miljökonsekvensbeskrivning av barsebäcksstängningen har upprepade gånger efterlysts i den politiska debatten. Av olika anledningar har en sådan studie inte kommit till stånd.

Ett av flera sätt att beskriva miljökonsekvenserna av beslut inom energiområdet är att göra beräkningar av s.k. externkostnader. Ett omfattande fakta- och dataunderlag för sådana beräkningar finns sedan några år inom EU-kommissionens ExternE-projekt.

Detta projekt har startats och finansierats av EU-kommissionen. Samtliga EU-länder utom Luxemburg samt Norge har deltagit i projektet.

Med utgångspunkt i konkreta externkostnads-beräkningar på bl.a. kolkraftverk utan rening i drift i Belgien och Irland har här beräknats en externkostnad för beslutet att stänga Barsebäck 1 – den är större än 1,5 miljarder kr per år. Resultaten kan användas för att belysa frågan om miljökonsekvenserna av barsebäcksstängningen.

Försämrad miljö efter stängning av Barsebäck