Analysera för att agera – Om livscykelanalyser och miljödeklarationer

///Analysera för att agera – Om livscykelanalyser och miljödeklarationer
Analysera för att agera – Om livscykelanalyser och miljödeklarationer 2018-01-23T10:46:49+00:00
Detta är Bakgrund nr 1 från 2014. Den kan även hämtas ned som pdf (4,8 MB).

En vara eller en tjänst kan ge en önskad nytta för människan och för samhället men samtidigt medföra miljöpåverkan genom resursuttag, utsläpp från processer, transporter, avfall med mera. Se bild 1. Nyttan och påverkan behöver vägas mot varandra. Den här skriften syftar till att ge insyn i hur man på ett standardiserat sätt kan samlain och kommunicera data om miljöpåverkan från varor och tjänster: livscykelanalyser, miljödeklarationer, klimatdeklarationer och klimatpåverkan från produkter, så kallade carbon foot prints. Skriften vill också ge en insikt i hur resultaten av studier kan tolkas så att läsaren kan se både möjligheter och svagheter i metoderna. Livscykelanalyser (LCA) eller livscykelinventeringar (LCI) är etablerade verktyg inom forskning, men används även inom industrin. International Standards Organisation (ISO) började standardisera LCA år 1993 och arbetet pågår fortfarande. Erfarenheter tillförs befintliga standarder och nya standarder utvecklas när nya behov uppstår.

Resurser av floden

Bild 1. Resurser hämtas från naturen i gruvor, från oljekällor och från skogs- och jordbruk. Dessa resurser anrikas och förädlas i olika slag av anläggningar och orsakar utsläpp till luft, mark och vatten. Sedan används de förädlade råvarorna i tillverkning av produkter, återigen med utsläpp till luft, mark och vatten. Produkterna lämnar fabriksgrinden och transporteras till användare som tillför ytterligare resurser samt orsakar utsläpp till omgivningen. Ett exempel på en produkt kan vara en tvättmaskin som vid användningen behöver, el, vatten och tvättmedel.

Öka kunskapen för att förstå miljöfrågor

Diskussionen kring miljön utgår från människors kunskap, erfarenheter, önskningar, åsikter och även fördomar. Begreppet hållbar utveckling hör vi ofta och det är inte alltid klart hur det definieras, dock finns det enighet om att det handlar om miljö, ekonomiska och sociala frågor. Miljöpåverkan handlar ofta om utsläpp till mark, luft och vatten. Det kan vara resursförbrukning, inklusive vattenförbrukning. Det är påverkan på biologisk mångfald. Det kan också vara toxicitet och joniserande strålning från radioaktiva ämnen.

Informationen är komplex att ta in och värdera. Saklig information om vad som påverkar miljön kan ibland bokföras i en inventering, men att väga olika miljöpåverkansfaktorer mot varandra är svårare. En sammanvägning har ofta en subjektiv del som vi har olika uppfattning om. Att jämföra försurande utsläpp med vattenförbrukning eller radioaktivitet är inte helt enkelt. Den ökande mängden växthusgaser är ett allt större hot för världens klimat. Risken för internationella konflikter vid brist på el och bränslen är påtaglig. Dessa hot och risker måste båda beaktas.

LCA:er genomförs och används av företag, institut, branschorganisationer och universitet. Företag kan analysera med egen personal eller genom inhyrda konsulttjänster, men företaget tar i båda fallen ansvar för resultaten. Resultaten kan kommuniceras externt till kunder och är då oftast granskade av oberoende expertis. De kan också användas i förbättringssyfte inom företaget och då är oberoende granskning inte lika viktig.

Analyser som genomförs på universitet granskas i de traditionella granskningssystem som används för vetenskapliga publikationer.

 

Utsläpp av växthusgaser inom svensk konsumtion

Bild 2. Varor bör belastas med miljöpåverkan från hela livscykeln. Industriländer bör i sin nationella statistik bokföra miljöpåverkan från sin konsumtion – såväl egenproducerade som importerade varor och tjänster. Diagrammet visar växthusgasutsläpp orsakade av den svenska konsumtionen. Utsläppen har från 1993 till 2010 ökat från 100 till 115 miljoner ton. Utsläppen i andra länder orsakade av svensk konsumtion har ökat med 26 miljoner ton samtidigt som de inhemska utsläppen orsakade av svensk konsumtion minskat med 11 miljoner ton. Underlaget är hämtat från Naturvårdsverket [1].

Miljöpåverkan och handel

Den internationella handeln gör det tydligt att man bör beakta allt som inträffar i en produktionskedja – från vaggan till graven – oberoende av nationsgränser. Det räcker inte att begränsa sig till det som sker i den egna kommunen eller det egna landet. För svensk export skulle det vara positivt om ett sådant synsätt spreds, då varor som tillverkas inom landet har en relativt förmånlig hållbarhetsprofil. Det skulle också tydliggöra hur vi i Sverige genom vår konsumtion påverkar miljön globalt och i andra länder.

Balansen är inte nödvändigtvis till fördel för Sverige som helhet, då vi genom att importera många varor utifrån även ”importerar” miljöpåverkan.

Förändring av produkter och produktion för att ge bättre miljöprestanda kräver kunskap och helhetsperspektiv inom företagen. Det är viktigt att definiera vad som påverkar miljön mest i en produktkedja eller process för att kunna börja en effektiv förändring. En inköpare av varor behöver information då det kan hända att inköpta varor är det stora miljöproblemet för företaget. Inköpare behöver kunna värdera och jämföra leverantörer, inte bara i ekonomiska termer utan även när det gäller miljön och socialt ansvar. På så vis kan inköpare sätta press på sina underleverantörer. Konsumenter kan också påverka genom att vara kunniga, kräva information och utöva makt genom medvetna val av varor och tjänster. Politiker och myndigheter som styr genom lagar, regler, skatter, avgifter och subventioner behöver kunskap och fakta för att skapa effektiva regler och ramar för samhälle, företag och marknader. Effektiva styrmedel kräver en helhetssyn; om den saknas uppstår lätt suboptimeringar genom detaljstyrning.

 

Jämförelser av CO2-utsläpp för olika kraftslag med specifika data för Vattenfalls anläggningar

Bild 3. Vattenfall har under lång tid genomfört livcykelanalyser. Bilden visar jämförelser av CO2-utsläpp, uttryckt i koldioxidekvivalenter per kilowattimme producerad el, för olika kraftslag med specifika data för Vattenfalls anläggningar. Resultatet är alltså inte giltigt för andra leverantörer. Mer information och diagram för andra utsläpp finns att hämta på Vattenfalls hemsida [2].

Livscykelanalys av elproduktionen

Många LCA:er är gjorda för olika slag av elproduktion. De har utförts av olika aktörer och med olika syften. Systemgränserna kan variera från en LCA till en annan. De data som använts har varit av olika kvalitet och ofta varit generella för de fall de inte gjorts av elproducenter eller tillverkare av produktionsanläggningar. Ibland har analyserna följt ISO-standarderna. Det är inte helt lätt att jämföra dessa analyser sinsemellan om de inte använt samma metod och samma systemgränser. Flera kraftbolag, däribland Vattenfall, har gjort LCA:er som som följer ISO-standard, bygger på specifika data och är öppet redovisade. Vattenfalls livscykelanalys beskriver företagets nordiska produktion och presenterar även jämförelser mellan olika kraftslag. Underlaget för presentationen kommer från de omfattande miljödeklarationer som Vattenfall gjort men också från andra specifika studier. Det går att göra diagram för många olika parametrar och Vattenfall har valt att presentera värden för utsläpp av växthusgaser, kväveoxider och svaveldioxid. Diagram för växthusgaser för olika kraftslag visas i bild 3.

Miljövarudeklaration EPD® är omfattande

En LCA har sina begränsningar genom att den är fokuserad på utsläpp till mark, luft och vatten och resursuttag. Det finns frågor som inte tas med, såsom biodiversitet, risker och sociala frågor. För elproduktion blir det väldigt tydligt att LCA inte räcker då några av vattenkraftens och kärnkraftens viktiga miljöpåverkansfaktorer inte kommer med. Miljödeklarationer enligt ISO 14025 hanterar detta. För el från några olika typer av kraftverk finns det EPD®:er (Environmental Product Declaration). Det är omfattande studier som resulterar i rapporter som är externt  granskade; för exempelvis el från kärnkraftverket i Ringhals omfattar rapporten mer än 50 sidor. Det finns dock sammanfattningar av resultaten som ger en inblick i den fullständiga rapporten. I bilagan längst bak i denna skrift finns en sammanfattning av Ringhals EPD®.

 

Klimatdeklaration för mjöl

Bild 4. Allt fler producenter genom­för klimatdeklarationer eller ”carbon foot prints”. De visar en enda miljöpåverkans­faktor och kan ses som löpsedlar som får kunder och andra miljöintresserade att ta reda på mer. Mer information finns att hämta på Environdecs webbplats [3].

Klimatdeklarationen – en löpsedel

En klimatdeklaration är ett utdrag ur en miljödeklaration, EPD®, se bild 4. Den redovisar en enda miljöpåverkan – utsläpp av växthusgaser. Det går inte att säga att en vara eller tjänst är överlägsen bara för att den har mindre utsläpp av växthusgaser. Men för ett företag som har målet att minska sin klimatpåverkan är informationen värdefull. Dessutom bygger klimatdeklarationer på en miljödeklaration, EPD®, som redovisar ytterligare information. Tillvägagångssättet för klimatdeklarationer kan hämtas på det internationella EPD®-systemets hemsida.

Klimatdeklarationer har gjorts för olika slag av varor och tjänster såsom el, livsmedel, cement och pumpar. De finns på webbplatsen under EPD®:er som ett slags löpsedlar för de mer omfattande rapporterna. Klimatdeklarationerna har utvecklats för att möta ett växande kundtryck.

Elen i fokus

El är speciellt intressant som en förutsättning för all varu- och tjänsteproduktion, och säker eltillförsel är avgörande för välfärden i samhället. Det betyder dock inte nödvändigtvis att mer el ger mer välfärd. Elen har speciella egenskaper eftersom den konsumeras i samma ögonblick som den produceras. Elproduktionen måste därför i varje ögonblick anpassas till behoven. Ett samhälle som tvingas anpassa sig till en ojämn elproduktion får det svårt att etablera industrier och samhällsfunktioner, vilka då måste gardera sig med egen elproduktion, till exempel från dieselaggregat.

El kommer som baskraft från kolkraftverk, kärnkraftverk och delvis från vattenkraftverk. Vindkraftverk, solceller och en del vattenkraftverk levererar enbart när naturen så vill. Kraftvärmeverk är ett mellanting eftersom de levererar el när det också behövs värme. En kombination av olika slag av kraftverk, som i bild 5, kan samtidigt både leverera stora volymer till elintensiva industrier och följa snabba förändringar i konsumenternas elbehov.

Elsystem med olika kraftslag

Bild 5. Bilden visar ett elsystem med kraftverk som kan leverera baskraft (kol, olja, gas, kärnkraft och vattenkraftverk med magasin). Där finns också kraftverk som drivs av sol och vind. Vattenkraftverk med magasin kan snabbt balansera ändringar.

Miljöpåverkan från el- och värmeproduktion går inte att uttrycka enkelt genom att bara ange emissioner per kWh då det finns många slag av miljöpåverkan och kraftslagen dessutom har varierande leveransförmåga. Olika slag av elproduktion samspelar mer eller mindre effektivt i ett samlat elsystem. Det finns lokala förutsättningar, såsom tillgång till kylvatten, strömmande vatten, vind och solinstrålning. Inhemsk tillgång till bränsle eller import och lagring är också viktiga faktorer. Prisstabilitet och beroende av marknader med variation i priser behöver också tas med i bilden. Det är förmånligt att ha ett elsystem med olika typer av elproduktion. Miljöpåverkan för de olika elproduktionsslagen skiljer sig åt beroende på var i kedjan – från vaggan till graven – som de har påverkan. Olikheterna visar sig också i vilka typer av miljöpåverkan som är mest betydande.

Den huvudsakliga påverkan från storskalig vattenkraft med magasin är den på landskap och på biologiskt liv. I gengäld ger dessa en flexibel leverans och kan följa elbehovet. Småskalig vattenkraft utan lagringsmagasin kan leverera el under perioder när det finns rinnande vatten. Den huvudsakliga miljöfaktorn för kärnkraft är det högaktiva och långlivade avfallet, men även oron för att olyckor ska inträffa påverkar uppfattningen om miljöpåverkan. Kärnkraftverken förses med bränsle och drivs vanligtvis på ett sådant sätt att de ungefärligt kan balansera det förväntade elbehovet på års-, månads- och veckobasis. I Sverige låter man vanligtvis inte kärnkraftverken följa snabba ändringar i behovet utan samkör med vattenkraft eller gasturbiner. Det är dock tekniskt möjligt att öka eller minska effekten i stora steg inom några minuter. Kraftvärmeverk har förnämlig total verkningsgrad men levererar el endast så länge det samtidigt finns ett värmebehov. Det finns behov av el samtidigt som det behövs värme under den kalla och mörka årstiden. Pappers- och massabruk behöver kontinuerligt ånga i  processen och då kan el produceras samtidigt under nästan alla årets timmar och detta kallas industriellt mottryck. När kraftvärmeverken eldas med biomassa, till exempel skogsrester, får  kraftvärmeverken en mycket förmånlig miljöprofil, förutsatt att biomassauttaget sker på ett miljö­ anpassat vis genom ett hållbart skogsbruk med återplantering.

Kol, olja och gas kan användas i kraftverk med enbart elproduktion eller i kraftvärmeverk med både el och värme. Här är utsläpp av koldioxid den huvudsakliga miljöpåverkansfaktorn. Det finns även risker i bränslekedjan såsom vid oljeborrning och oljetransporter samt i kolgruvor. Dessa kraftverk har tämligen god förmåga att följa elbehovet.

Det ligger i sakens natur att vindkraftverk syns på långt håll men havsbasering kan göra att de upplevs som mindre störande. Under drift har de mycket små utsläpp. De behöver dock ingå i ett system som kan leverera el när det inte blåser, till exempel vattenkraft med lagringsmagasin eller gasturbiner.

Solceller kan vara fördelaktiga främst i områden där solinstrålningen sammanfaller med elförbrukning för luftkonditionering. Den mest betydande miljöpåverkan sker vid tillverkningsprocessen på grund av de ämnen som behöver hämtas i olika gruvor och förädlas, vilket bland annat ger utsläpp av koldioxid i tillverkningsskedet. Solceller som integreras i byggnader ger fördelar framför separata solcellskraftverk.

Den svenska elproduktionsmixen redovisas årligen av Energimyndigheten i rapporten Energiläget

[4]. Bild 6 visar att svensk elproduktion har två dominerande inslag – kärnkraften och vattenkraften.

Utvecklingen av elproduktionen i Sverige sedan 1970.

Bild 6. Här visas utvecklingen av elproduktionen i Sverige sedan 1970. Den svenska elproduktionsmixen redovisas årligen av Energi­myndigheten i rapporten Energiläget [4]. Gasturbiner ingår också i systemet men syns inte i diagrammet.

 

Hantverket – att göra en LCA

För att kunna jämföra miljöpåverkan mellan olika sätt att leverera en viss nytta behövs en gemensam nämnare, eller funktionell enhet. Den kan vara att få torra händer efter handtvätt genom att använda en lufttork eller en pappershandduk. Om lufttorken används är det avgörande att se vilken el som används. För handduksfallet blir råvaruuttaget och papperstillverkningen viktiga, liksom hur man tar hand om de använda handdukarna. Det är nödvändigt att följa processen från vaggan till graven för de olika sätten att få torra händer. För el är den funktionella enheten 1 kWh vid lämplig leveranspunkt. Den service som elen ger är så diversifierad att en elleverantör rimligen inte kan veta hur den används.

Nästa viktiga val för att få en rätt­ visande studie är systemgränser. För att kunna jämföras måste dessa vara ekvivalenta för de olika sätten att leverera en nytta. Se bilderna 7–9 för exempel på systemgränser för några olika kraftslag. Systemgränserna för el ska bland annat inkludera:

  • bränsleuttag och förädling
  • materialframställning för byggande
  • byggande och drift av kraftverk
  • förbränning av bränslen
  • transporter till och från olika ställen i hela kedjan
  • distributions- och nätförluster
  • avfallshantering
  • rivning av kraftverk.

För somliga kraftslag är byggandet den största orsaken till miljöpåverkan medan det för andra är driften. För att kunna jämföra kraftslagen måste alla länkar i kedjan vara med. För vindkraft är själva byggandet av anläggningen den dominerande påverkansfaktorn. För ett kolkraftverk är driften dominerande om den studerade effekten är utsläpp av växthusgaser.

Antalet drifttimmar och livslängden för en anläggning är betydelsefulla för utfallet eftersom miljöpåverkan slås ut på antalet levererade kWh. En stor lokal påverkan, som exempelvis från en gruva, ska fördelas på antalet producerade kWh och kan då ha relativt liten betydelse per kWh.

Om flera produkter eller tjänster levereras från samma process är det viktigt hur dessa bär med sig miljöpåverkan. Denna fördelning, allokering, kan göras efter olika principer. Det går att allokera på ekonomiskt värde, på volym eller, för det fall som intresserar i denna rapport, mängd levererad el eller värme.

När man vill jämföra olika produkter är det viktigt att allokeringen görs på samma sätt. Låt oss betrakta ett kraftvärmeverk som levererar värme och el. Elen levereras i Sverige på en bred marknad med en nationell prissättning. Värmen levereras däremot på olika och lokala marknader. Att då använda ekonomisk allokering skulle kunna ge olika resultat för miljöpåverkan per producerad kWh el för tekniskt identiska anläggningar. Allokering per producerad kWh är då ett
mer rättvisande sätt att få jämförbarhet.

Systemgränser för vindkraft

Bild 7. Förenklad bild av systemgränserna för el från vindkraftverk. Det speciella är att det inte finns något bränsleuttag eller bränsleavfall.

Systemgränser för förbränningskraftverk

Bild 8. Förenklad bild av systemgränserna för kraftverk som levererar enbart el, och kraftvärmeverk och industriella mottryckskraftverk som levererar både el och värme. I dessa anläggningar eldas fossila bränslen eller biobränslen och ibland blandbränslen. Askhanteringen varierar beroende på bränslen. Biobränsleaskor innehåller viktiga näringsämnen och återförs ofta till marken. Kolaskor måste deponeras för att hindra läckage av skadliga ämnen till naturen.

Systemgränser för kärnkraftverk

Bild 9. Förenklad bild av systemgränserna för el från kärnkraftverk. Avfallshanteringen är speciell och kräver specialbyggda anläggningar som måste inkluderas i analysen. Vid rivningen är det dessutom nödvändigt att hantera de material som är radioaktiva och lagra dem som medel- eller lågaktivt avfall. I bränslekedjan ingår ett stort antal specialtransporter.

 Bokförings- och konsekvensstudier

Det finns två olika sätt att sätta systemgränser för LCA:

  • bokförings-LCA
  • konsekvensiell-LCA (systemexpansion).

I en bokförings-LCA beskrivs det som faktiskt händer, det som producenten av varan eller tjänsten har kontroll över och kan ta ansvar för. En sådan LCA kan granskas och korrektheten kan verifieras. Denna typ passar för företag som vill beskriva och marknadsföra produkter samt vid jämförelser av produkter med samma funktionella enhet. En bokförings-LCA är lämplig för de miljödeklarationer och klimatdeklarationer som tredjepartsgranskas eftersom granskning kan ske av faktiska förhållanden men inte av spekulativa antaganden.

En konsekvensiell LCA kan inkludera även det som ligger utanför en producents direkta kontroll. Man väljer då att göra en så kallad systemexpansion. En kraftverksägare kan exempelvis ändra från bra till dålig olja i ett kraftvärmeverk som har bättre rening än den som används på fartyg. Kraftverksägaren kan då hävda att det finns mindre volym av dålig olja kvar på marknaden. Som konsekvens av bränslebytet vill han i sin analys tillgodoräkna sig att bra olja används för fartygsdrift. Kraftverksägaren kan dock inte veta om fartygsbranschen använder bra olja. Denna typ av LCA passar inför politiska beslut eller i akademiska studier av olika scenarier för att påvisa möjliga miljöförändringar.

Det går också att göra en överslagsberäkning, ”back of the envelope”, inför ett företagsinternt beslut. Då kan beräkningarna vara mycket översiktliga inom ett kritiskt delområde med stor miljöpåverkan för att ge underlag till hur förbättringar kan göras. Systemgränserna kan då väljas fritt.

 

Faserna i en LCA

Bild 10. De olika stegen i en LCA är inventering, klassificering, karaktärisering och värdering. En del utsläpp räknas in i flera klassificeringar eftersom de påverkar miljön på flera sätt. En LCA-rapport stannar ofta efter karaktärisering. Värderingen lämnas då till mottagaren eftersom olika miljöpåverkansfaktorer är svåra att jämföra objektivt. Användarens värdering kan då fälla utslag vid jämförelse och val av produkt.

Faserna i en LCA

En LCA/LCI har flera faser. Se bild 10. Först bestämmer man mål och omfattning. Här är systemgränser och funktionell enhet av central betydelse. Stor omsorg krävs för att få studier med jämförbara resultat.

En inventering, en informationsinsamling, är nästa steg och källorna för information är många. Datakällor kan vara:

  • miljörapporter
  • produktblad
  • myndighetsrapportering
  • tillståndshandlingar
  • fakturor
  • inköp
  • databaser, egna och offentliga.

Det mesta av detta kan företaget ha eller begära att få ut från sina underleverantörer. De data som samlas in för en LCA ska vara specifika för de delar som organisationen har drift- eller produktionsansvar för eller inköpta varor och tjänster som de också har ekonomisk kontroll över.

Om företaget vill bevara tillverkningshemligheter finns det möjlighet att klumpa ihop, aggregera, data men för att få en certifierad miljödeklaration eller LCA måste grunddata visas för granskare, som då skriver på avtal om tystnadsplikt.

Generella data blir utvägen för att få data från verksamhet som tillverkaren inte har kontroll över. Granskade databaser har tillförlitlig information om källornas ursprung och hur data har samlats in och ställts samman, så kallade metadata.

Det finns olika dataverktyg för att lagra och bearbeta informationen och för att göra beräkningarna av miljöprofilen. Där samlar man informationen i s.k. enhetsprocesser som sedan läggs samman till ett ”träd”. Slutligen summeras informationen och beräknas per den funktionella enheten.

Vid klassificering grupperas de olika parametrarna i påverkanskategorier som global uppvärmning, försurning, övergödning, ozonförtunning, marknära ozon, etc. Både koldioxid och metan är växthusgaser; kväveoxider har betydelse för både övergödning och försurning.

De olika ämnena har olika stor påverkan och det finns för somliga ämnen internationellt överenskomna omvandlingsfaktorer för att vikta samman dem. Detta kallas karaktärisering.

Det sista steget, värdering, görs sällan även om det finns en del metoder och en pågående utveckling. Värdering lämnas oftast till användaren av resultatet som kan ha en uppfattning om vilken påverkan som är viktigast att undvika eller minimera.

Avslutningsvis görs en tolkning med en sammanställning och diskussion av resultaten i en rapport.

Utsläpp vid olycka

Bild 11. Vid en driftstörning eller olycka sker utsläppen under en relativt kort tid, men halterna kan bli betydande. De sker ofta i marknivå och främst lokalt i omgivningen.

LCA hanterar normal drift

I en LCA tas ingen hänsyn till var i världen utsläppen sker. För växthusgaser är detta rimligt då dessa gaser påverkar den globala uppvärmningen. Kväveoxider kan däremot ha betydande lokal och regional påverkan. I redovisningen av en LCA visas ofta diagram över var i livscykeln utsläppen sker, exempelvis under transporterna, driften eller byggandet. Detta kan vara till hjälp för att värdera regional påverkan. LCA omfattar det som sker i ostörd drift, det vill säga vardagsutsläpp, men tar inte med olyckshändelser eller utsläpp vid fel i processer. Katastrofer som stora dammbrott eller kärnkraftshaverier finns inte heller med i en livscykelanalys.

Biologisk mångfald berörs oftast inte i en LCA. Radioaktivitet hanteras inte heller fullständigt, då antalet sönderfall (becquerel) inte visar hela sanningen. Detta behöver belysas bättre genom att definiera olika typer av strålning (alfa, beta, gamma och neutroner) och dess effekter på människan. I vilken form de radioaktiva ämnena uppträder är också betydelsefullt; om de är fasta eller gasformiga påverkar hur de sprids till miljö och människor.

Miljöriskinventering hanterar störningar

För att på ett systematiskt sätt inventera miljörisker i händelse av störningar och olyckor vid produktionsanläggningar används så kallad miljöriskinventering. Den är ett komplement till livscykelanalyserna, som studerar vad som händer under normal verksamhet i anläggningarna. Under normal drift sker utsläppen kontinuerligt och kontrollerat, medan olyckor ofta orsakar ett större utsläpp under en kortare tid. Konsekvenserna av en olycka är ofta lokala och påverkar enbart den närmaste omgivningen.

Resultatet för miljöriskinventeringarna ingår som en del i miljövarudeklarationer, EPD®. Såväl sannolikheten för att en oönskad händelse inträffar som konsekvensen av händelsen vägs in vid miljöriskinventeringen. Risk definieras i dessa sammanhang som sannolikhet för en händelse multiplicerat med dess konsekvenser.

En inventering av möjliga händelser görs inom samma systemgränser som för en LCA och baseras på erfarenhet av verksamheten i fråga. Möjliga teoretiska olycksscenarier identifieras och sammanställs och sedan kontrolleras dessa mot verkligheten vid platsbesök. Erfarenheter från drifts- och underhållspersonal och andra berörda samlas in. Konsekvens- och sannolikhetsinformation samlas också in. En värdering görs av oberoende personer. Då det handlar om sannolikheter och händelser med osäkra förlopp är resultaten till sin natur osäkra, men det är bättre än att inte närma sig frågorna över huvud taget. En något fylligare beskrivning av hur man gör kan läsas i Vattenfalls EPD® för vattenkraft i Norden, avsnittet om miljörisker [5].

LCA utvecklas till EPD®

Miljödeklarationer enligt ISO 14025 kan bättre hantera några av bristerna hos traditionell LCA. När man gör en EPD® (Environmental Product Declaration) krävs specifika regler (Product Category Rules, PCR) för den produkt man vill deklarera. En PCR kan tas fram av enskilda företag, dock helst av en bransch, i en process som är öppen för olika intressenter. Den produktspecifika regelsamlingen granskas och godkänns av en programansvarig organisation, som kontrollerar att PCR:en följer de i ISO 14025 ställda kraven. Detta ger objektivitet, trovärdighet, neutralitet och jämförbarhet. En PCR beskriver funktionella enheter, systemgränser, ­allokering och datakvalitetskrav för den LCA som ska ingå i en EPD®.

Det ställs dessutom krav på och ges rekommendationer för övrig relevant information:

  • radiologi
  • risker (radiologi, toxicitet, miljö)
  • störningars miljöpåverkan (som inte ingår i LCA)
  • beskrivning av olyckor med låg sannolikhet men med stora konsekvenser
  • elektromagnetiska fält
  • buller
  • markanvändning
  • påverkan på biologisk mångfald
  • försurning av mark där skogsrester tas tillvara
  • påverkan på förutsättningar för ursprungsbefolkningar genom land­användning
  • estetiska värden
  • mått och steg för att hindra spridning av kärnvapen.

En LCA räcker inte för att analysera elproduktion från vattenkraft och kärnkraft då några av de betydande miljöfrågorna inte kommer med. Exempelvis påverkar vattenkraften landskapet och biologiskt liv. I samband med kärnkraftens påverkan behöver radiologi beskrivas. I båda fallen finns det risker. Även kol och olja kan kopplas till olyckor med stora konsekvenser. Att göra EPD® :er blir det självklara steget.

En EPD® granskas av ackrediterade organisationer och personer. Webbplatsen för EPD® har listor på dessa [3]. I Sverige är följande företag verksamma:

  • Bureau Veritas Certification
  • DNV Certification AB.

EPD® är ett internationellt system som initierades i Sverige och som används främst inom Europa. Det finns flera program som har system för miljö­ eklarationer enligt ISO 14025. Programoperatörerna ingår i nätverket GEDnet, som bildats för att samverka och som arbetar för harmonisering samtidigt som det finns en lyhördhet inför olikheterna mellan såväl marknader som regioner.

Standardisera miljöarbetet

Inom ISO finns det många standarder som är relevanta för miljöarbete. Några är extra intressanta i detta sammanhang:

  • Livscykelanalyser enligt ISO 14040 och 14044 ställer upp grundläggande principer och krav.
  • Märkning Typ I enligt ISO 14024 är öppen för de produkter som märkningsprogrammet bestämmer och med tillhörande kriterier. Exempel är EU-blomman, Svanen och Bra miljöval.
  • Självdeklarationer Typ II enligt ISO 14021 kan göras av företag som gjort miljörapport om t.ex. energi­ effektivitet eller vattenförbrukning. Företagen väljer själva produkter.
  • Miljödeklaration Typ III enligt 14025 kräver LCA enligt ISO 14040 och annan relevant miljöinformation. Är öppen för alla varor och tjänster.
  • Klimatpåverkan från produkter ISO/TS 14067 hanterar beräkningar av växthusgaspåverkan från alla varor och tjänster och hur detta ska kommuniceras, som i en rapport, en deklaration eller en märkning.

Det pågår utveckling inom standardiseringen för att formulera tydliga hållbarhetskriterier för olika varor och tjänster. Ett sätt att hantera till exempel sociala frågor är rättvisemärkning.

 

Alt text Miljövarudeklarationer

Bild 12. Det är enkelt att göra en miljövarudeklaration för varor och tjänster om det finns certifierade deklarationer.

Sammanfattning – förbättra besluten

Jämförbara LCA:er bidrar till en större medvetenhet och en mer relevant miljödebatt. Detta främjar bra beslut och en bättre framtid för oss och vår miljö. Miljövarudeklarationer, EPD:er, som har sin bas i LCA men också har annan information, ger en ännu bredare och mer fördjupad information till nytta vid ställningstaganden och beslut av medvetna politiker, myndigheter, läroanstalter och allmänt intresserade. EPD®:er är tredjepartsgranskade, har vetenskaplig grund och är jämförbara.

Miljödeklarationer som är certifierade, granskade av ackrediterade granskare, kan bevisa för kunder och andra intressenter att företaget håller ordning på sin miljöpåverkan i syfte att kontinuerligt förbättra sitt miljöarbete och sin miljöprofil. Detta kan påverka kundernas val av leverantör. Genom att deklarationerna använder samma funktionella enhet, exempelvis 1 kWh, kan miljöpåverkan för produkter inom samma kategori jämföras.

Företag kan dra nytta av miljödeklarationer genom att hämta verifierade data för den inköpta varan/råvaran och använda dessa specifika data i sin egen deklaration. Se bild 12. Om det finns flera tekniskt likvärdiga och miljödeklarerade produkter att välja på kan visade miljöprestanda fälla avgörandet vid beslut om val av leverantör.

Klimatdeklarationen ger en sammanfattande information till konsumenter som väljer varor och tjänster med minst utsläpp av växthusgaser, för jämförbarhetens skull räknat i CO2-ekvivalenter. Klimatdeklarationer kan även vara intressanta beslutsunderlag för många verksamheter med ambitioner att minska sin klimatpåverkan.

Författare: Birgit Bodlund
Illustratör: Lasse Widlund

Om författaren: Fil. dr. Birgit Bodlund har arbetat med miljö och energisystem och varit adjungerad professor vid Lunds universitet. Som Senior Advisor på Vattenfall har hon lett arbetet med att införa livscykelanalyser och miljödeklarationer. Hon driver numera konsultfirman Bodlund Consult.

Referenser

  1. Naturvårdsverket. Utsläpp av växthusgaser från svensk konsumtion.
    http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser–utslapp-av-svensk-konsumtion/
  2. Vattenfall. Livscykelanalys – Vattenfalls elproduktion i Norden.
    http://corporate.vattenfall.com/Global/corporate/sustainability/doc/livscykelanalys.pdf
    http://corporate.vattenfall.com/sustainability/resources-and-reporting/report-archive/
  3. Environdec.
    http://www.environdec.com/
  4. Energimyndigheten. Energiläget.
    http://www.energimyndigheten.se/sv/Statistik/Overgripande-rapporter/
  5. Environdec. 2011. EPD® of Electricity from Vattenfall’s Nordic Hydropower
    http://gryphon.environdec.com/data/files/6/7470/epd88_v2011.pdf

Annan litteratur

Carl Johan Rydh, Mattias Lindahl och Johan Tingström. 2002. Livscykelanalys – en metod för miljöbedömning av produkter och tjänster. Studentlitteratur, Lund.

Henrikke Baumann and Anne-Marie Tillman. 2004. The Hitch Hiker’s Guide to LCA. An orientation in life cycle assessment methodology and application. Studentlitteratur, Lund.

Raul Carlsson och Ann-Christine Pålsson. 2008. Livscykelanalys (LCA) ringar på vattnet. SIS Förlag.

Birgit Bodlund, Lars-Gunnar Lindfors och Lars Jonsson. 2009. Miljödeklarationer för trovärdigt miljöarbete. SIS förlag.

 

Några användbara webbplatser

Information om LCI och LCA för elproduktion i olika länder
http://www.esu-services.ch/fileadmin/download/publicLCI/itten-2012-electricity-mix.pdf

Ecoinvent:s omfattande databas med LCI-dataset
http://www.ecoinvent.org/database/

Beräkningsverktyget Gabi Software för LCA-beräkningar
http://www.gabi-software.com/nw-eu-english/index/

Beräkningsverktyget Simapro för LCA-beräkningar
http://www.simapro.co.uk/

Vattenfalls resultat från LCA och EPD®

Det internationella EPD®-systemets webbplats – Environdec