OPINION

OPINION 2023-11-12T12:37:57+01:00

SENASTE MÄTNING – November 2023 – publicerad 12 november 2023

Fortsatt högt stöd för kärnkraft i Sverige

Det höga stödet för långsiktig användning av kärnkraft i Sverige består. Mer än hälften, 56 procent av de tillfrågade, vill vid behov bygga ny kärnkraft. En fjärdedel, 26 procent, vill fortsätta använda dagens reaktorer men inte bygga nya, medan 8 procent vill stänga kärnkraft genom politiska beslut.

Opinionsinstitutet Novus genomför varje år mätningar för att kartlägga svenskarnas inställning till kärnkraft. Mätningarna är beställda av Analysgruppen, som är ett nätverk av experter och forskare från energibranschen och högskolor.

Enligt den senaste mätningen, genomförd i november 2023, vill 56 procent av de svarande fortsätta använda kärnkraft och vid behov även bygga ny, en liten minskning från 59 procent i november 2022. 26 procent vill fortsätta använda dagens kärnkraft men inte bygga nya reaktorer, vilket är samma andel som i november 2022. Även andelen som vill avveckla kärnkraften genom politiska beslut ligger kvar på samma nivå som tidigare, 8 procent. Av de tillfrågade är det 10 procent som inte vet vad de ska svara, mot 7 procent i november 2022.

– Stödet för användningen av kärnkraft tycks ha parkerat på en högre nivå jömfört med hur det var för några år sedan, säger Mattias Lantz, forskare vid Uppsala universitet och ordförande för Analysgruppen. I flera mätningar under de senaste två åren vill en majoritet av de tillfrågade vid behov bygga nya reaktorer. Om vi slår ihop de båda svarsalternativen om att fortsätta använda dagens kärnkraft innebär det att 82 procent av de tillfrågade stödjer fortsatt användning av kärnkraft i Sverige, och en majoritet av dem vill vid behov bygga nya reaktorer.

Män är som tidigare mer positivt inställda till kärnkraft än kvinnor, men gapet har minskat något. 70 procent av männen vill fortsätta använda kärnkraft och vid behov bygga ut, jämfört med 42 procent av kvinnorna. För ett år sedan var motsvarande resultat 75 procent för män och 43 procent för kvinnor. 19 procent av männen vill använda de reaktorer vi har idag men inte bygga nya, och 6 procent vill avveckla genom politiska beslut. Bland kvinnor är det 33 procent som vill använda dagens reaktorer men inte bygga nya och 10 procent som vill avveckla kärnkraften genom politiska beslut.

Var tredje person, 33 procent, blir orolig i någon grad när de tänker på kärnkraften. Nästan hälften av dem, 46 procent, upplever oron som djup. På en fråga om vad som gör att den tillfrågade blir orolig svarar hälften, 50 procent, risken för en olycka och dess konsekvenser, medan en fjärdedel, 24 procent, nämner frågan om avfallshantering och slutförvaring av använt bränsle. Drygt en av fem, 22 procent nämner risken för terrordåd, sabotage eller krig.

– Även här finns en stor skillnad mellan könen, 21 procent av männen svarar att de blir oroliga, till skillnad mot 44 procent hos de tillfrågande kvinnorna, säger Mattias Lantz. Den här skillnaden har, med små variationer, varit ganska konstant sedan frågan ställdes för första gången 2006.

På en fråga om att vid behov ersätta gamla reaktorer med nya på samma plats svarar 54 procent att de är för förslaget medan 17 procent är emot. 29 procent vet inte vad de ska svara.

En majoritet känner sig trygga med driften av de svenska kärnkraftverken, 70 procent svarar att de anser att de kärnkraftverk som är i drift är säkra eller mycket säkra, då de angett värdet 8, 9 eller 10 på en tiogradig skala. Tilltron till kärnkraftverk i andra länder är inte lika hög

Drygt hälften av de tillfrågade, 54 procent, svarar ja på en fråga om de sett eller hört något om kärnkraft den senaste tiden. Av dessa nämner 41 procent att de uppmärksammat frågor kring nybyggnation av kärnkraft. 37 procent anger att vad de hört gjort dem mer positivt inställda till kärnkraft medan 12 procent anger att de blivit mer negativt inställda. Nästan hälften, 48 procent, anger att de varken blivit mer positivt eller negativt inställda.

– Svarsfördelningen på den här frågan överensstämmer bra med inställningen till kärnkraft, säger Mattias Lantz. Fler svarar att vad det hört om kärnkraft gör dem mer positivt inställda till kraftslaget, jämfört med för några år sedan. Även här har vi en liknande skillnad mellan män och kvinnor.

Analysgruppen har sedan 1997 följt den svenska opinionen angående kärnkraft. Undersökningen genomförs med webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel. Undersökningarna har sedan 2006 haft samma formuleringar på frågor och svarsalternativ. I den senaste undersökningen intervjuades 1042 personer i åldrarna 18-79 år. Fältperioden var 27 oktober – 2 november 2023. Deltagarfrekvensen var 60 procent. Rapporten från Novus med samtliga frågor och svar för den senaste mätningen, samt de tidigare mätningarna, finns tillgänglig på Analysgruppens hemsida: analys.se

Resultatet på den första frågan från undersökningen i november 2023 visas tillsammans med resultaten från tidigare år sedan 2006. Nedan finns pressmeddelandet som pdf och rapporterna från Novus med alla resultat från undersökningen.

 

2023