SENASTE MÄTNING – November 2022 – publicerad 22 december 2022
Rekordhögt stöd för kärnkraft
Stödet för användning av kärnkraft i Sverige har ökat kraftigt under det senaste året, visar en serie opinionsundersökningar från Novus. Nästan sex av tio, 59 procent, vill vid behov bygga ny kärnkraft. En fjärdedel, 26 procent av de tillfrågade, vill fortsätta använda dagens reaktorer men inte bygga nya, medan 8 procent vill stänga kärnkraft genom politiska beslut.
Opinionsinstitutet Novus genomför varje år mätningar för att kartlägga svenskarnas inställning till kärnkraft. Mätningarna är beställda av Analysgruppen, som är ett nätverk av experter och forskare från energibranschen och högskolor.
Enligt den senaste mätningen, genomförd i november 2022, vill 59 procent av de svarande fortsätta använda kärnkraft och vid behov även bygga ny, en stadigt ökande trend från 46 procent i november 2021. 26 procent vill fortsätta använda dagens kärnkraft men inte bygga nya reaktorer, jämfört med 30 procent i november 2021. Av de tillfrågade vill 8 procent avveckla kärnkraften genom politiska beslut, en minskning från 14 procent för ett år sedan. Av de tillfrågade är det 7 procent som inte vet vad de ska svara, mot 10 procent i november 2021. Mätningar som genomförts i februari, mars och maj 2022 följer trenderna för de olika svarsalternativen.
– Stödet för användningen av kärnkraft låg på en hög nivå redan förra hösten, men har sedan dess ökat närmast dramatiskt, säger Mattias Lantz, forskare vid Uppsala universitet och ordförande för Analysgruppen. I flera mätningar under det senaste året vill en majoritet av de tillfrågade vid behov bygga nya reaktorer. Om vi slår ihop de båda svarsalternativen om att fortsätta använda dagens kärnkraft innebär det att 85 procent av de tillfrågade stödjer fortsatt användning av kärnkraft, och en majoritet av dem vill vid behov bygga nya reaktorer.
Män är som tidigare mer positivt inställda till kärnkraft än kvinnor. 75 procent av männen vill fortsätta använda kärnkraft och vid behov bygga ut, 17 procent vill använda de reaktorer vi har idag men inte bygga nya, och 5 procent vill avveckla genom politiska beslut. Men stödet har ökat även bland kvinnor, med 43 procent som vid behov vill bygga ut jämfört med 28 procent i november 2021. Andelen kvinnor som vill använda dagens reaktorer men inte bygga nya är 35 procent, mot 37 procent i november 2021. Endast 11 procent av kvinnorna vill avveckla genom politiska beslut, nästan en halvering från 20 procent för ett år sedan.
– Som tidigare visar mätningarna att åsikterna tenderar att följa partilinjerna. Hos väljare till höger är stödet för kärnkraft högst, men även bland väljare till vänster finns det en fortsatt trend av ökat stöd, om än från en klart lägre nivå. I valrörelsen 2022 var det inget parti som förespråkade nedläggning av kärnkraft, så det är rimligt att stödet för fortsatt användning av dagens kärnkraft ökar över hela den politiska höger-vänsterskalan, säger Mattias Lantz.
I alla åldersgrupper vill en majoritet av de tillfrågade fortsätta använda kärnkraften och vid behov bygga nya reaktorer. Det varierar mellan 54 procent i den yngsta åldersgruppen, 18-29 år, till 64 procent i åldersgruppen 45-59 år.
På en fråga om att vid behov ersätta gamla reaktorer med nya på samma plats svarar 56 procent att de är för förslaget medan 18 procent är emot. 26 procent vet inte vad de ska svara. Svarsfördelningen på denna fråga följer samma trender kring kön, ålder och politiska sympatier som den första frågan.
En majoritet känner sig trygga med driften av de svenska kärnkraftverken, 70 procent svarar att de anser att de kärnkraftverk som är i drift är säkra eller mycket säkra, då de angett värdet 8, 9 eller 10 på en tiogradig skala.
En tredjedel av de tillfrågade, 33 procent, känner ibland någon grad av oro när de tänker på kärnkraft. Bland den andel som uttrycker oro svarar hälften att de oroas av risken för olyckor. Andelen som känner oro kring kärnkraftens avfallshantering och slutförvaring har minskat från 38 procent i november 2021 till 25 procent i den nya mätningen. Samtidigt är det fler som anger risk för terrordåd, sabotage eller krig, andelen har under samma tid ökat från 4 procent till 19 procent.
– Regeringens beslut om slutförvaret i januari 2022 har lett till minskad debatt kring avfallsfrågan, det bidrar säkert till att färre människor nämner det när frågan ställs. Rysslands krig och alla händelser vid kärntekniska anläggningar i Ukraina har bidragit till att fler nämner oro för risker kring terror, sabotage eller krig. Den totala andelen som svarar att de känner någon form av oro ligger kvar på samma nivå som tidigare, trots att stödet för användning av kärnkraft har ökat. Det går att vara orolig för kärnkraft och samtidigt anse att den behövs, säger Mattias Lantz, konsekvenserna av energikrisen tycks vara viktigare för människors åsikt om kärnkraften än en eventuell oro.
AAnalysgruppen har sedan 1997 följt den svenska opinionen angående kärnkraft. Undersökningen genomförs med webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel. Undersökningarna har sedan 2006 haft samma formuleringar på frågor och svarsalternativ. I den senaste undersökningen intervjuades 1010 personer i åldrarna 18-79 år. Fältperioden var 27 oktober – 2 november 2022. Deltagarfrekvensen var 57 procent. Rapporten från Novus med samtliga frågor och svar för den senaste mätningen, samt de tidigare mätningarna, finns tillgänglig på Analysgruppens hemsida: analys.se
Resultatet på den första frågan från undersökningen i maj 2022 visas som tårtdiagram nedan, följt av detta pressmeddelande som pdf och rapporten från Novus med alla resultat från undersökningen.
2022