OPINION

/OPINION
OPINION 2022-07-03T13:38:55+02:00

SENASTE MÄTNING – Maj 2022 – publicerad 3 juli 2022

Ökat stöd för kärnkraft hos förstagångsväljare

Stödet för användning av kärnkraft ökar bland de ungdomar som i höst får rösta i riksdagsvalet för första gången. Det visar en mätning från Novus. Mer än åtta av tio förstagångsväljare, 81 procent, stödjer fortsatt användning av kärnkraft. 48 procent av förstagångsväljarna vill vid behov bygga ut kärnkraften och 33 procent vill inte bygga nya reaktorer, medan 12 procent vill stänga kärnkraft genom politiska beslut.

Sedan 2019 har opinionsinstitutet Novus genomfört mätningar för att kartlägga inställningen till kärnkraft hos de ungdomar som får rösta för första gången i riksdagsvalet 2022. Mätningarna är beställda av Analysgruppen, ett nätverk av experter och forskare från energibranschen, industrin och högskolor. Mätningen har upprepats i maj varje år, den senaste mätningen genomfördes i slutet på maj 2022 med tillfrågade i åldersgruppen 17-21 år.

På en fråga om förstagångsväljarnas personliga åsikt om den framtida användningen av kärnkraft som energikälla svarar 48 procent att de vill fortsätta använda kärnkraften och vid behov bygga nya reaktorer. Andelen som väljer detta alternativ har ökat stadigt varje år från 29 procent i maj 2019. Andelen som vill fortsätta använda dagens kärnkraftverk men inte bygga några nya reaktorer har under samma tidsperiod minskat från 38 procent 2019 till 33 procent i årets undersökning. 12 procent vill avveckla kärnkraften med politiska beslut, mot 15 procent 2019. De tillfrågade har också blivit mer säkra på sin åsikt, endast 7 procent vet inte vad de ska svara, mot 18 procent i maj 2019.

– Vi har i tidigare mätningar sett att yngre åldersgrupper tenderar att vara mer negativt inställda till kärnkraft än äldre åldersgrupper, men på senare år har skillnaden minskat och opinionen i den yngre gruppen följer den allmänna trenden med ökat stöd för fortsatt användning av kärnkraft. Svarsfördelningen för förstagångsväljarna följer en liknande trend, säger Mattias Lantz, forskare vid Uppsala universitet och ordförande för Analysgruppen.

Samma frågor har också ställts vid samma tillfällen till den svenska alllmänheten i åldersspannet 18-79 år. I den senaste mätningen vill 53 procent av de svarande fortsätta använda kärnkraft och vid behov även bygga ny, 26 procent vill fortsätta använda dagens kärnkraft men inte bygga nya reaktorer och 13 procent vill avveckla kärnkraften genom politiska beslut. Av de tillfrågade är det 8 procent som inte vet vad de ska svara. Resultaten för de olika svarsalternativen över tid visas i figuren ovan, med tjocka linjer för förstagångsväljare 2019-2022 och tunna linjer för den svenska allmänheten över tidsperioden 2006-2022.

I de båda undersökningarna ställdes också en fråga om de tillfrågade anser att kärnkraften kan vara ett medel för att klara klimatmålen. Två tredjedelar av förstagångsväljarna, 66 procent, svarar ”ja, helt och hållet” eller ”ja, till stor del” på frågan och 14 procent svarar ”nej, till liten del” eller ”nej, inte alls”, att jämföra med den svenska allmänheten där 63 procent svarar ja och 20 procent svarar nej. Här har andelen som svarar ja ökat för varje år bland förstagångsväljarna medan den har legat ganska konstant för den svenska allmänheten. Likaså har andelen som svarar nej minskat bland förstagångsväljarna och legat konstant för den svenska allmänheten. Förstagångsväljarna har med andra ord växande tilltro till kärnkraften som ett medel för att klara klimatfrågan och har från en tidigare mer skeptisk inställning kommit ikapp den svenska allmänheten.

– Mätningarna i båda undersökningarna visar liknande trender vad det gäller könsskillnader och partisympatier. Män är mer positivt inställda till kärnkraft än kvinnor, och åsikterna om kärnkraft tenderar att följa partilinjerna. Hos förstagångsväljare till höger är stödet för kärnkraft högre än för väljare till vänster, säger Viktor Wemminger vid Novus.

Förstagångsväljarna har också tillfrågats om hur de uppskattar sin kunskap om kärnkraft som energikälla. Andelen som svarar ”mycket stor” eller ”ganska stor” har ökat för varje år från 44 procent 2019 till 59 procent 2022 medan andelen som svarar ”ganska liten” eller ”mycket liten” har minskat från 30 procent 2019 till 21 procent i årets mätning.

– Det går inte att från den här undersökningen svara på om den ökade kunskapsnivån om kärnkraft bidrar till det ökade stödet för kärnkraft, säger Mattias Lantz, men med tanke på den förändrade samhällsdiskussionen om kärnkraft så tycks ökad kunskapsnivå gå hand i hand med insikten att kärnkraften kan vara ett viktigt verktyg i klimatutmaningen och därmed ökat stöd för användning av kärnkraft.

Analysgruppen har sedan 1997 följt den svenska opinionen angående kärnkraft. Undersökningen med förstagångsväljare har genomförts med webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel, med urval av ungdomar i åldern 17-21 år som får rösta för första gången i riksdagsvalet 2022. Fältperioden var 20-30 maj 2022 med 538 svarande. Deltagarfrekvensen var 43 procent. Undersökningen med den svenska allmänheten hade 1006 svarande i åldersspannet 18-79 år och deltagarfrekvens 56 procent. Fältperioden var 18-24 maj. Den första frågan i båda undersökningarna har sedan 2006 haft samma formuleringar på frågor och svarsalternativ. Frågan om kärnkraftens klimatnytta har ställts sedan 2019.

Resultaten för de båda undersökningarna i maj 2022 visas som tårtdiagram nedan, följt av detta pressmeddelande som pdf och rapporter från Novus för de båda undersökningarna.

 

2022