SENASTE PUBLIKATIONER

//SENASTE PUBLIKATIONER
SENASTE PUBLIKATIONER 2021-08-19T13:47:09+00:00

Här finns alla Analysgruppens relevanta publikationer. Äldre texter som inte är aktuella finns kvar under fliken TEXTARKIV.

2021

  • Regelverk för små reaktorer (pdf 0,9 MB)
    Den senaste tiden har en lång rad små reaktorer utvecklats som ofta inte alls liknar de reaktorer vi är vana vid. De svenska regelverken är utvecklade för de reaktorer vi har i dag och behöver anpassas för att vi ska kunna dra nytta av den nya tekniken, där reaktorer kan se väldigt olika ut. Den här skriften beskriver hur regelverket för reaktorsäkerhet är uppbyggt och diskuterar hur det skulle behöva anpassas för att också kunna hantera små reaktorer.
    Läs rapporten i textformat.

  • Det ökande neutronflödet i Tjernobyl (pdf 1,3 MB)
    Det har rapporterats om ett ökande neutronflöde vid den havererade reaktorn i Tjernobyl. Här summeras situationen vid reaktorn idag och en tänkbar förklaring till händelseförloppet presenteras.  Läs rapporten i textformat.

  • IAEA:s lärdomar efter Fukushima Daiichi (pdf 250 kB)
    IAEA:s stora rapport från 2015 om händelseförloppet vid kärnkraftverket Fukushima Daiichi är ett omfattande material på drygt 1200 sidor. Här summeras rapporten genom de 45 observationer och lärdomar som dras. Texten avslutas med några kommentarer om lärdomarna från europeiskt och svenskt perspektiv. Läs rapporten i textformat.

2020

2018

  • Använt kärnbränsle – resurs eller avfall? (pdf 80 kB)
    Den här rapporten förklarar behovet av ett förvar för använt kärnbränsle även om Sverige bygger fjärde generationens kärnkraft där stora delar av bränslet återanvänds. Läs rapporten i textformat.

  • Livscykelanalyser om kärnkraftens klimatpåverkan (pdf 145 kB)
    I energi- och miljödebatten används ibland resultaten från livscykelanalyser av olika intressenter för att hävda för- eller nackdelar vid jämförelser mellan olika kraftslag. Det är vanligtvis främst klimatpåverkan som avses. I denna rapport ges kommentarer på några LCA:er som brukar användas i argumentation för eller emot kärnkraft.

  • Kärnkraft och värmeböljor (pdf 491 kB)
    Den här texten handlar om den avsiktliga minskning av reaktorns effekt som görs när det är blir riktigt varmt i havet. Det skulle gå att bygga om reaktorerna så att de kan drivas vid full effekt även vid höga vattentemperaturer. Temperaturbegränsningarna som finns är resultatet av en ekonomisk optimering där risken för att förlora elproduktion varma somrar har vägts mot de ökade kostnaderna för att konstruera kraftverket för högre havsvattentemperaturer. Läs rapporten i textformat.

2017

  • Swedwatch manipulerar klimatdata (pdf 270 kB)
    Här kommenteras en rapport från Swedwatch som granskar tio svenska
    fondbolags investeringar ur klimatsynpunkt. Rapporten påvisar att fondbolagen inte håller en önskvärd takt för att världen ska klara målet om högst två graders global uppvärmning, och är ett angeläget inlägg i diskussionen om lämpliga åtgärder. Men i bedömningen har Swedwatch vänt på logiken och betraktar stora investeringar i de klimatsnåla alternativen kärnkraft och vattenkraft som ett problem ur klimatsynpunkt. I resultaten ges en missvisande bild som inte har med klimatfrågan att göra. Här redogörs för innehållet i rapporten, följt av kommentarer. Läs rapporten i textformat.

2016

2015

2014

2013

2012

  • Faktablad 50: Stresstester och konsekvenslindrande system – kommentarer till EU-kommissionens rapport (pdf 0,42 MB)
    EU-kommisionens slutsatser och kommentarer från de stresstester som genomfördes inom EU:s kärnkraftsländer redovisades i en rapport 2012. För svensk kärnkraft nämns som styrkor haverifiltren som är viktiga system för att undvika svåra konsekvenser av en reaktorolycka, passiva autokatalytiska rekombinatorer för hantering av vätgas i tryckvattenreaktorerna, samt haverihanteringen med att vattenfylla utrymmet under reaktortanken i samband med svåra olyckor för kokvattenreaktorer. Till kritiken nämns det snabba haveriförloppet för en del svenska reaktorer i samband med scenariot ”totalt elbortfall”. I den här skriften förtydligas vad kritiken består i samt hur den ska förstås.

2011

  • Faktablad 49: Hur stänger man av en reaktor? (pdf 4,3 MB)
    Hur stänger man av en reaktor? Varför kan det vara problem vid ett kärnkraftverk i många veckor efter att det har skett en incident eller olycka? Det första som händer när det sker en incident är att reak­torn snabbstoppas vilket avbryter de energialstrande ked­jereaktionerna i bränslet. Detta sker inom några sekunder. Efter att kärnklyvningarna i reaktorn har upphört kommer dock bränslet att fortsätta alstra värme under lång tid. Detta fenomen kallas för resteffekt och är unikt för kärnkraften. Värmen kommer från radioaktiva sönderfall i bränslet som är omöjliga att stoppa. Problemet är välkänt inom kärn­kraftsbranschen och en stor del av säkerhetsarbetet kring kärnkraften handlar just om hur resteffekten ska kylas bort. I denna skrift förklaras problematiken och hur den hanteras.

  • Faktablad 48: Kortfattad engelsk-svensk kärnenergiordlista (pdf 0,1 MB)
    Här ges översättning och förklaring av en del ord som förekommer i samband med kärnenergi. Läs hela texten om kärnenergiordlistan.

2009

  • Bakgrund Nr 2-2009: Kärnkraftens bränslecykler (pdf 2,9 MB)
    I denna skrift beskrivs några av de kärnbränslecykler som utnyttjas idag samt möjliga framtida reaktor- och upparbetningskoncept, samt hur uran och plutonium kan utnyttjas för energiproduktion.

  • Bakgrund Nr 1-2009: Uran (pdf 4,1 MB)
    Uran är ett grundämne vars viktigaste användning är som bränsle i kärnreaktorer. Uran är vanligt förekommande och finns nästan överallt i jordskorpan, i jordens inre och i världshaven. De flesta berg- och jordlager innehåller uran dock oftast i låga koncentrationer. De största uranfyndigheterna i världen finns i Australien, Kazakstan, USA, Kanada och Sydafrika. I den här bakgrundsrapporten beskrivs uranets egenskaper, uranbrytning, urananrikning och kärnbränsletillverkning. Miljökonsekvenserna i de olika industriprocesserna diskuteras liksom de svenska kraftföretagens miljökrav vid upphandling av uran. Läs hela texten om uran.

2008

  • Bakgrund Nr 2-2008: Torium – En möjlig råvara för framtida kärnbränsle (pdf 1,0 MB)
    Idag är uran det bränsle som används i kärnkraftverk. Ett alternativ till uran är att istället använda torium.  Det har funnits kärnreaktorer som konstruerats särskilt för toriumbränsle men i dag används torium endast i mycket begränsad omfattning. I denna skrift förklaras möjligheterna att använda torim som kärnbränsle samt dess för- och nackdelar jämfört med uran. Läs hela texten om torium.

  • Bakgrund Nr 1-2008: Joniserande strålning (pdf 1,2 MB)
    Joniserande strålning är inget nytt fenomen som uteslutande är förknippat med mänsklig verksamhet. Joniserande strålning har funnits alltifrån världsalltets tillkomst och det finns fortfarande mängder av naturligt radioaktiva atomkärnor omkring oss som fortsätter att sända ut strålning. De senaste hundra åren har vi utvecklat teknik som kan ge oss stråldoser utöver de naturliga, och många människor känner oro för strålning.  Denna bakgrund riktar sig till vårdpersonal, kärnkraftanställda, radonsanerare och andra yrkesgrupper som har behov av stöd då det gäller att ge allmänheten information. Den kan också vara av värde vid naturvetenskapliga gymnasie- och universitetsutbildningar.

2006

  • Bakgrund Nr 5-2006: Forsmarksincidenten den 25 juli 2006 (pdf 0,15 MB)
    Tisdagen den 25 juli 2006 kl 13.20 inträffade en störning på Forsmark 1 som då var i drift vid full effekt, 990 MW. Störningen hade sitt ursprung i en kortslutning i 400 kV ställverket utanför Forsmarksanläggningen. Följden blev kraftiga spänningsvariationer som på ett komplicerat sätt fortplantade sig in i flera av elsystemen inne i anläggningen. Denna bakgrund beskriver händelseförloppet och vilka lärdomar man dragit från händelsen.

  • Bakgrund Nr 3-2006: Chernobyl´s legacy: Health, Environmental and Socio-economic Impact – Den verkliga omfattningen av olyckan (pdf 0,06 MB)
    Översättning av ett pressmeddelande från IAEA utgivet den 5 september 2005 i samband med en konferens om konsekvenserna av Tjernobylkatastrofen. Konferensen anordnades av Chernobyl Forum, som består av en rad FN-organ, Världsbanken samt regeringarna i Ryssland, Ukraina och Vitryssland, och bygger i sin tur på en rad expertrapporter. Denna text består av tre delar: en sammanfattning av läget, rekommendationer från Chernobyl Forum om det fortsatta arbetet och svar på ett antal ofta återkommande frågor.

  • Bakgrund Nr 2-2006: Kärnsäkerhetskonventionen (pdf 0,91 MB)
    Kärnsäkerhetskonventionen utgör en viktig komponent i den förstärkning och utvidgning av det internationella kärnsäkerhetssamarbetet som kommit till stånd efter olyckan i Tjernobyl 1986. Efter den blev samarbetet världsomspännande på ett nytt sätt, bland annat genom att WANO bildades för kvalitets- och säkerhetssamarbete mellan världens kärnkraftföretag och att IAEA:s säkerhetsarbete byggdes ut. Dessutom tillkom olika granskningstjänster som medlemsländerna kunde utnyttja. I perspektivet av detta utbyggda internationella samarbete fungerar kärnsäkerhetskonventionen som ett unikt och juridiskt bindande ramverk för global överblick och ömsesidig granskning av säkerhetsarbetet i alla länder med civila kärnkraftverk. Därmed har den verkat pådrivande i säkerhetsarbetet och bidragit till att säkerheten förbättrats påtagligt i många av världens kärnkraftreaktorer. I denna text beskrivs varför konventionen kom till, vad den innebär, och vilka erfarenheter som vunnits under de tre granskningskonferenser som hittills hållits sedan 1999.

  • Polonium – radiotoxicitet och andra egenskaper
    En sammanställning av Björn Cedervall om det radioaktiva ämnet polonium.

2004

  • Joniserande strålning (pdf 0,81 MB)
    Informationsblad om joniserande strålning från KSU i Studsvik. Läses med fördel som komplement till Analysgruppens skrifter om Joniserande strålning, främst Bakgrund nr 1, 2008.

2003