LITTERATUR

LITTERATUR 2018-01-23T10:46:53+00:00

Här ges en lista med böcker om joniserande strålning på svenska. De kan beställas genom biblioteken i landet, flera är tillgängliga i bokhandeln eller direkt från utgivaren.

En bok om strålning

Becquerel, gray, sievert och cesium är ord som kommit att införlivas i svenskarnas vardag efter Tjernobylkatastrofen våren 1986. Vi har alltmer kommit att fundera över deras betydelse när vi serverar barnen mjölk, plockar svamp och bär i markerna eller skörda grönsaker i det egna trädgårdslandet. Hur många becquerel får egentligen en älg eller en ren innehålla om vi ska kunna äta den?

För att råda bot på många och ofta förvirrande besked om radioaktivitet och strålning har docent Jack Valentin skrivit den här välgörande enkla och sakliga boken.

Docent Jack Valentin är genetiker och var fram till sin pension sekreterare vid International Commission on Radiation Protection (ICRP).

Norstedts förlag, 1987 ISBN 91-1-86 3731-0

Sievert: enhet och mångfald

En biografi över Rolf Sievert som var en av Sveriges ledande vetenskapsmän under 1900-talets mitt. Hans gärning sträcker sig från 1920 till 1966 och omfattar bildandet av nya tvärvetenskapliga discipliner: klinisk radiofysik, radiobiologi och strålskydd.

Sievert är en central gestalt när det gäller att förstå hur synen på användandet av strålning och strålningens risker har utvecklats, inte minst genom skapandet av Radiofysiska institutionen vid Karolinska institutet och Statens strålskyddsinstitut. Han kom att få ge namn åt SI-enheten för biologisk stråldos.

Boken är ett examensarbete av Hans Weinberger vid Kungliga Tekniska högskolan, Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria, och har finansierats av Statens strålskyddsinstitut och Riksbankens Jubileumsfond.

ISBN 91-7170-015-3 1990

Kärnkraften, människan och säkerheten

Det enkla är alltid missvisande;
det som inte är enkelt är oanvändbart.
Paul Valéry, 1871 – 1945

Debatten om kärnkraftens miljöpåverkan och risker för reaktorkatastrofer har stundtals varit intensiv i många länder sedan lång tid tillbaka. Den europeiska debatten har naturligt nog hämtat material ur de diskussioner som fördes i USA där reaktorteknologin etablerades tidigast.

Många debattböcker och artiklar har spritts, ofta med drastiska titlar och rubriker. Ett omfattande informationsmaterial har funnits tillgängligt för tekniker och vetenskapare, men för den nyfikne lekmannen har det uppenbarligen varit sämre ställt. ”Fakta” har blivit ett ord med suspekt klang, eftersom alla debattörer hävdar att de stöder sig på fakta och många av dem uppenbarligen måste ha fel.

I Sverige är statens strålskyddsinstitut den centrala strålskyddsmyndigheten, men när man i den ofta inflammerade debatten hänvisar till ”fakta” tas det ibland som debattinlägg snarare än som neutral upplysning.

Det som författarna säger här är i huvudsak typiskt för tänkandet hos dem som i Sverige sysslar med strålskyddsfrågor. Detta är helt enkelt något av ett standardverk på området.

Författare: Bo Lindell, professor och den förste chefen för statens strålskyddsinstitut, (SSI) och Sven Löfveberg, chef för information och utbildning vid institutet.

Publica Allmänna förlaget 1975 ISBN 91-38-01305-3

Pandoras ask

Strålningens, radioaktivitetens och strålskyddets historia, del 1. Tiden före andra världskriget

Under 1800-talet rådde uppfattningen att mänskligheten hade nått fram till en fullständig kunskap om naturlagarna och att föga mer återstod att upptäcka. Men år 1895 fick denna inställning sin första törn – Röntgen upptäckte ”X-strålarna”. Sedan följde den ena upptäckten efter den andra inom området strålning och radioaktivitet med portalfigurer som Becquerel, makarna Curie, Planck, Einstein, Rutherford och Bohr.

Forskarna blev tidigt medvetna om att röntgenstrålningen från radium (och senare strålningen från konstgjort radioaktiva ämnen) var på både gott och ont. Den medicinska röntgendiagnostiken och strålbehandlingen av cancer innebar stora framsteg. Samtidigt fann man dock risker för strålskador för dem som använde de nya verktygen oförsiktigt, vilket ledde till ett omfattande internationellt samarbete om strålskydd.

Boken kräver inga förkunskaper, utan tanken är att den skall vara lämplig för den allmänt intresserade och som bredvidläsning på gymnasiet.

Författaren, professor Bo Lindell, är civilingenjör i teknisk fysik och fil. dr i fysik och var den förste chefen för Statens strålskyddsinstitut.

Bokförlaget Atlantis 1996 ISBN: 91-7486-347-9

Damokles svärd

Strålningens, radioaktivitetens och strålskyddets historia, del 2. 1940-talet

Kärnklyvningen upptäcktes strax före andra världskriget och därmed blev Einsteins tes att materia kan omvandlas till energi en högst påtaglig verklighet. I detta skeende spelade vetenskapsmannen en unik roll genom att direkt påverka världshändelserna. De enorma resurser som satsades på atombomberna medförde också upptäckter och metodutvecklingar i hög takt inom olika vetenskaper. Mycket av det som för närvarande sker på strålskyddsområdet grundlades redan under 1940-talet, och många frågor som nu debatteras diskuterades redan då.

Damokles svärd är en direkt fortsättning på Bo Lindells populärvetenskapliga översiktsverk Pandoras ask, och behandlar tiden från andra världskrigets början till 1940-talets slut.

Boken kräver inga förkunskaper, utan tanken är att den skall vara lämplig för den allmänt intresserade och som bredvidläsning på gymnasiet.

Bokförlaget Atlantis 1999 ISBN: 91-7486-779-2

Herkules storverk

Strålningens, radioaktivitetens och strålskyddets historia, del 3, Åren 1950 – 1966

 Professor Rolf Sievert (1896-1966) var en pionjär inom sjukhusfysik, strålskydd och strålningsforskning. Han är en av de få svenska vetenskapsmän som hedrats genom att få en fysikalisk enhet uppkallad efter sig: 1 sievert (Sv) är enheten för biologiskt verksam stråldos.

I Herkules storverk syftar titeln på Rolf Sieverts insatser. Boken är en fortsättning på Bo Lindells två tidigare volymer i hans strålningshistorik, Pandoras ask och Damokles svärd. Den avhandlar den period, 1950-1966, då Sievert var som mest intensivt verksam. Under denna tid inföll den svenska kärnkraftens barndomsår och diskussionerna om svenska kärnvapen. Strålbehandlingen av cancer fick nya, effektiva hjälpmedel i form av acceleratorer och ”koboltkanoner”. Det globala radioaktiva nedfallet från stormakternas utprovning av superbomber skapade stor oro.

Boken kräver inga förkunskaper, utan tanken är att den skall vara lämplig för den allmänt intresserade och som bredvidläsning på gymnasiet.

Författaren, professor Bo Lindell, är civilingenjör i teknisk fysik och fil. dr i fysik och var den förste chefen för Statens strålskyddsinstitut (SSI).

Bokförlaget Atlantis 2003 ISBN: 917486744 X

Sisyfos möda

Strålningens, radioaktivitetens och strålskyddets historia, del 4, Åren 1966 och framåt

 Sisyfos möda är den fjärde och sista volymen i Bo Lindells serie om strålningens, radioaktivitetens och strålskyddets historia, en fortsättning på Pandoras ask, Damokles svärd och Herkules storverk. Den omfattar 1900-talet efter år 1966, då den store svenske pionjären Rolf Sievert avled. Bo Lindell, Sieverts medarbetare sedan 1948, blev den första chefen för det nybildade strålskyddsinstitutet. Han efterträdde Sievert som svenskt ombud i FN:s vetenskapliga strålningskommitté, UNSCEAR, samt i den internationella strålskyddskommissionen, ICRP, där han var ordförande under åren 1977-1985. Genom dessa uppgifter fick Lindell en unik inblick i den internationella strålskyddsverksamheten.

Sisyfos möda är därför en mer personlig och färgstark redogörelse än berättelserna i de tre första volymerna.

Boken kräver inga förkunskaper, utan tanken är att den skall vara lämplig för den allmänt intresserade och som bredvidläsning på gymnasiet.

Bokförlaget Atlantis 2011 ISBN: 9789173533973